82. Verkligheten
En vecka har passerat och jag har genomgått mycket, sånt som det bör hända en människa, inget ovanligt. Nu är det bara några beslut som måste tas i min hjärna. Så för det mesta tänker jag mycket just nu.
Helgen tillbringades i Västerås på kalas därborta och jag säger bara wow!
Det här inlägget skrev jag förra måndagen.
Oj oj oj... Första dagen i skolan, och jag fick inga bra vibbar. Där gick jag i min regnjacka och såg ut som en förlorad människa, eller, ja, min hjärna var på många andra platser. Etnologi A-kursen är inte som jag har tänkt mig. I förhand trodde jag att Etnologi A-kursen skulle behandla folkslag runt om i världen, det är vad jag kan. Men när han nämnde, backstugesittare, torpare, borgare, bönder och andra folkslag förstod jag att det var svensk Etnologi. Nu i efterhand, i efterhand, när jag läser om kursen ser jag att den ska behandla svensk Etnologi. Imorgon ska jag ringa runt lite och ta reda på egentligen på vad kursen handlar om.
Och att gå på university. Jag trodde jag skulle trivas, att jag skulle få en rysning som skulle rysa länge. Men det fick jag inte. Jag trodde att jag skulle få gå i skolan igen, varje dag, men när jag såg schemat såg jag att nästa lektion är på måndag. På måndag? Wow... Jag trodde inte att det var SÅ slappt.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Att börja skolan eller att jobba? Jag vet inte.
Att komma tillbaka från semestern var tyngre än vad jag trodde. Det har tagit på mig psykiskt, trots att man tror att jag mår bra. Ni har också säkert psykiska problem ibland? De är inte psykiska, men det är frågor som besvärar hjärnan och hjärtat och det tar lång tid tills de försvinner. De här sortens frågor brukar dyka upp för mig. Det är jobbigt.
Det är bara söndagar som är bra nuförtiden. Jag ser fram emot söndag!
Aviator.
Kommentarer
Trackback
