0.
Okej, bloggaren inom mig har vaknat till liv igen! Det är skönt, att bara få skriva. Att jag inte har många läsare (3-5 varje dag) betyder inget, jag skriver för att det är skönt. Skönt att skriva och skönt att tänka och skönt att bolla med sig själv när man skriver!
Och det som är bra är att när jag ska skriva min bok (en självbiografi tror jag, vi får se) så kan jag återblicka till mina bloggar och påminnas om det jag upplevt....
Den här bloggen skulle egentligen heta Superman, kan inte hitta ett bättre passande namn men det var upptaget så det fick bli Mr. Safar istället, för det är jag!
Just nu är jag i Västerås och tar det lugnt med mina vänner. Till er som inte vet så är jag ganska känslig mot mat så jag tog med mig mammas mat hemifrån men nu har grabbarna ätit det mesta men jag hittar ätbara saker överallt =P...
Med den här bloggen tänkte jag berätta om mitt liv, världen och roliga Youtube-videosar jag sett men jag måste lära mig att länka först, haha!
Vilken brottare!
Den nya dansen som gäller! Arab Money =)
Okej, nu efter några minuter föra att lära mig visa videos i bloggen så har jag nu lärt mig! Nu kommer det bli roligare hoppas jag! Back to me!
Ni vet att vi människor inte lever rättvisa liv. Speciellt jag, jag har genomgått två stora operationer i hjärnan men nu är jag tillbaka. Efter den första så kände jag mig som ett mirakel, jag hade överlevt efter fyra dagars koma och trodde att jag var bättre än alla. Det gick ett år där jag trodde jag var bättre än alla. Sen när jag fick reda på att jag skulle operera mig igen för att de misstänkte en förändring i hjärnan (misstanke till en tumör men inte fått svar än) så släcktes ljuset, jag trodde att det var slut och inget/ingen kunde trösta mig...
Nu, efter att jag varit i Egypten och genomgått operationen och klarat av den med stöd av Gud, min familj och mina vänner så tycker jag inte att jag är ett mirakel längre, jag är ett verktyg.
Men nu så mår jag bra, en månad efter operationen så är det bra, en månad... Och nu ska jag bara skriva glada saker om allt, för jag är en glad människa!
På måndag blir det kryssning med min syster och hennes familj! Jag återkommer! =)
Innan jag somnade vid operationen sa jag till narkosläkaren, la vita é bella!
